paintrain

jag har precis genomlidit den värsta tågresan i mitt liv. borlänge-uppsala fullkomligt fruktansvärt. det börjar så bra när jag inser att min plats är vid fönstret innanför en kylskåpsstor dam med rosa läppstift. Jag fick akta mig så att jag inte satte mig på hennes mage, med andra ord lyfta på hennes valkar och hänga dem lite snyggt över armstödet istället. Dessutom hade hon nog varit på åhléns och prövat parfymer, och då menar jag alla parfymer så jag satt där med andnöd. Längre fram satt handbollsflickor-94 och babblade oavbrutet. Jag försökte roa mig med att måla skägg på personen i svd:s närlingslivsdel. Tyvärr fanns det inte många bilder och tjocklady tittade så ogillande. När vi då till slut rullar in på stationen tycker pappa, trots protester att vi faktiskt kan ta bussen hem. Vi går till bussarna och ser såklart sjuan rulla iväg sådär precis lagom för tidigt varav nästa kommer om 29 minuter. Där står vi med väskorväskorväskor, jätteirriterade för att någon kan vara så korkad att komma på att man ska ta bussen,då mamma säger att vi kan ju ta 6an och gå de sista två km hem och ja,, vi gjorde det. sådär gick vi, familjen P U C K O, i rad-gäss-

I fredags var jag jätteirriterad för att vi skulle börja skolan på tisdag men nu känns det lite bättre. Jag satt faktiskt på tåget och drömde om fysiklektioner. Till och med en engelskalektion eller en sån där riktigt härlig tyskalektion är bättre än den där tågresan. Matten är ganska mysig och när grön blir till blå på kemin blir jag lycklig. Jag ser fram emot delikatess måltiderna och det underbara förvaringsutrymmet som jag kallar för "skåpet". jag kanske överdriver något nu men det känns inte riktigt sådär illa som det gjorde. det är bra.